torsdag 18 mars 2010

Slow motion


Fick ett tips för många år sen: Gå i Slow motion när du är superstressad.
Det har funkat många gånger.

Läste en bra insändare i lokaltidningen igår som gick ut på att istället för att klaga på SJ, dåliga vägar, förbindelser och allt så kanske vi ska lära oss att sakta ner.
Njuta här och nu.
Måste det verkligen gå fortare och fortare när man reser? En familj från Stockholm som ska på skidsemester till Sälen – varför sätter man tidsgränsen kortare och kortare för varje år och stressar fram på vägen? Kan man istället öka på tiden i sin planering? Kan det inte få ta en hel dag istället? Så man hinner njuta på vägen. Av själva resan. Titta ut genom fönstret. Gör ett oplanerat stopp vid en mjölkpall och klappa några kossor. Andas in luften. Sakta ner farten. Leva i Slow motion.
Kan vi lära oss att acceptera att vägarna är lite sämre och att målet inte är att köra om bilen framför? Tänk den dagen när Sälenturisten prioriterar miljön och åker tåg/buss upp istället.
Behöver jag tillägga att jag gått med i Facebooksgruppen ”Bevara Västerdalsbanan”…
Jag älskar att åka tåg. Allt gods med tung trafik på lastbilar borde också gå med tåg.

Inga kommentarer: