Dit där rosor aldrig dör

Det är så mycket jag skulle vilja ha sagt.
Nu är det för sent.
Du hann inte vara pensionär länge.
Vi reste till USA tillsammans för många år sedan. Överallt drog vi med oss ett prov på bagagerumsmatta till nya Jeep Cherokee som vi skulle visa Chrysler. Vi var finklädda och skulle göra allt för att behålla Chrysler som kund efter en tid med nedåtgående trend. Vi åkte "trafikare" längs gatorna i New York.
Jag tänker på dig när jag minns den resan och det gör ont i mig.
-Bra Ragnar!, som du brukade säga när jag gjort något bra.
Tack för att du fanns. Jag har lärt mig mycket av dig genom åren.
Hoppas att du sitter och spelar saxofon på ett moln i himlen och mår bra.