Runners high

Likt en hind studsade jag över stock och sten.
-Det verkade göra susen med loppet i Ludvika, sa Ulf.
Sprang med klubben en mil norr om vår by ikväll.
Vilket lyckopiller! Tyckte nog att de andra sprang lite sakta idag. Eller var det jag som var i form?
Exakt den känslan vill jag att mina barn ska få känna när de klagar på att det är tråkigt att springa. Flow. Flyt. Runners High.
En gång löpare – alltid löpare.

Core i vår

Core har förändrat mitt liv. Core har fått mig att springa snabbare. Och lättare. Mår bra i vår med core! Med fasa inser jag att onsdagens pass med Josef krockar med vårens bylopp. Jag väljer byloppen. Josef – please – help me med ett personligt program! I´m stuck in Core!

All Men - Rise!

De flesta män jag möter i mitt yrkesliv kan verkligen inte planera.
Hur kan man förändra detta fenomen?
Skulle man kunna få män att försöka sträva lite mer åt steget-före-hållet?
Tror inte det.
Är det vi kvinnor som från urminnes tider skämt bort dem? Som grävt vår egen grav för att behaga våra män.
Honan jagar och planerar – mannen äter och vilar (och tjänar mer :=(
All men – Rise! Plan – Do – Act!

Eller är det vi kvinnor som ska sluta planera kanske? Men hur kommer då världen att se ut. Fullt av människor som bara säger saker – och ingen som gör något. Eller?

Ha – må jag få några kommentarer på detta jämställda inlägg?