Mötte svärfar på halva vägen bortom bergen. Kidsen ska vara där tills torsdag.
Likt en yster kalv på grönbete rattade jag hemåt med stereon på hög volym.
Misstolka mig inte - Jag älskar mina Kids över allt annat - men friheten, ack friheten, du ljuvliga känsla. Ingen att ta ansvar för. Inget planerande av hälsosamma måltider åt andra och inget dåligt samvete för att det inte blev så hälsosamt som det var tänkt...
Knytte genast på mig springskorna (vad annars!). Skulle bli ett vanligt långpass men jag fick idén att orientera med Naturpasset istället. Det är bara en önskedröm att Kidsen vill hänga med mig ut i skogen. Det var på den gamla goda tiden när man kunde styra över dem.
Det blev ett jobbigt men superkul långpass i blöt off-road terräng vid Kvarnstensbrottets skogar. Nästan 3 timmar senare satte sig en genomblöt, svettig Henrietta i bilen och åkte hem.
Det är faktiskt så himla kul att orientera!
Det visste ni inte: Henrietta pratar med sig själv i skogen när hon orienterar...
-Få se, där är kanten på hygget, då måste ju kontrollen vara på den där höjden....Rakt fram här måste diket vara...
Sprang rakt på alla kontroller utom en som jag fick leta efter länge. Men trägen vinner och efter att ha klafsat över hela myren tog jag den till slut - på en liten myr som låg lite längre bort. Missbedömde lite...
Sista kontrollen låg efter en tuff stigning uppför berget och mina ben var rejält trötta.
Jag tog 11 av totalt 30 kontroller så vill jag kan jag ta två pass till där nästa vecka...
På slutet sprang jag bort mig totalt från kartan.
Tur att jag känner skogarna sen barnsben så jag hittade bilen snabbt ändå!
Inte sista gången i skogen!
Hungrig som en varg blev jag inbjuden att äta lunch med min älskade man. Han är en eftertraktad man inför Dansveckan. Många som drar i honom och mobilen går varm. Nyhet i år är VIP-tältet. Undrar om man kan ha förtur i kön dit tro...? Men min läsfåtölj är också skön...Dansveckan har för mig blivit ett förnkippande med arbete och inte nöjen. Hm. Men ack att förakta nöjen. Det är en av livets dygder.
