Tidig morgon.
Benen tunga och trötta.
Jag fryser.
Människan lat av naturen och undrar varför.
Något tar emot.
Tänker inte. Bara gör det. Har bestämt mig.
Vet ju vad det ger.
Välmående. Styrka.
Hälsa.
Börjar jogga.
Regndropparna faller nerför skärmen på
kepsen.
Värmen stiger. Första svettdroppen tränger fram.
Fåglarna kvittrar. En solstråle kikar fram.
Skogen är tyst.
Uppförsbackar och
nerförsbackar.
Något händer.
Det lossnar.
Run to the hills. Extas.
Lycka. Välbefinnande.
Stegen blir längre
och snabbare.
En löpares Cresendo.
Uppförsbacke. Trötta ben.
Det är i backarna man rycker!
När det går tungt ska man rycka och dra ifrån sina konkurrenter.
Dåliga tider – Bra tider.
Ser målet framför mig.
Nöjd. Glad. Frisk. Stolt.
Kroppen säger Tack.
Stannar en stund. Njuter av naturen.
Njuter av livet.
Två timmar har gått. Ännu ett långpass.
Och hemma sover alla. Alla utom katten.
Bara jag, katten, Backa-Rolf och brevbäraren är vakna.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar