Likt en hind studsade jag över stock och sten.
-Det verkade göra susen med loppet i Ludvika, sa Ulf.
Sprang med klubben en mil norr om vår by ikväll.
Vilket lyckopiller! Tyckte nog att de andra sprang lite sakta idag. Eller var det jag som var i form?
Exakt den känslan vill jag att mina barn ska få känna när de klagar på att det är tråkigt att springa. Flow. Flyt. Runners High.
En gång löpare – alltid löpare.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar