Nedräkning...

Jag brukar blogga hemma men idag är jag på "pre-semester-humör" och har gjort klart allt jag kan här på jobbet för att kunna släppa loss och njuta riktigt av min semester.
Nu ska jag ta mig en kopp kaffe innan jag stämplar ut.
Vet ju att VD har läst min blogg så det blir inte många rader...vill ju inte att han tappar förtroendet.
Efter sedvanliga jobbet hos Krögaren får det nog bli ett glas vin i tältet till kvällen för att fira...?
See Ya Work in about 3 weeks...

Kid 1 har varit här och hälsat på och ätit microlåda med mig idag.
Kid 2 är försäljare på bakluckeloppis(utan-bil-dock-bara-med-bord) och jag ska hämta bordet senare...

Favoritjacka

Under mitt morgonpass mötte jag en mycket överförfriskad kvinna på väg hem. På höga klackar vinglade hon fram. Att döma av mobilsamtalet verkade hon ha kärlekstrubbel. Samtalstonen var så hög att det var omöjligt att INTE lyssna. Kände mig i det läget nöjd över att vara jag istället för att vara hon en sån vacker solig oskuldsfull morgon. Sprang förbi hennes hus och där satt gamla pojkvännen och väntade på trappan…undrar just vad hon hade att vänta…olika falla ödets lotter.

Lugnt på jobbets telefon och man får mycket gjort när man är nästan själv. Fick tillfälle att börja läsa lite Projektledning.

Hjälpte Krögaren som vanligt efter jobbet.

Pappa ringde från Spanien. Mamma har blivit sjuk. Vi hoppas att den spanska medicinen verkar så ni får njuta av sista dagarna där.

Frös in i hela märgen och gick ut en promenad för att få upp värmen (som vanligt blev det några km springning också...kan inte låta bli...). Och som vanligt hann jag precis hem på trappan när regnet plötsligt började vräka ner....Jag måste ha ett gott öga till Han där ovan.

Kid 1 ringde från en levande fäbod. Hans mamma är lugn och rofylld. Även om han avslöjade att grannen lärt dem säga fula ord på finska...

Tänk att Mammas Busnel kavaj som säkert är 30 år gammal nu är min favorit!

Andra festar - Jag springer

Just den här veckan på året händer det ofta att man möter festprissar på väg hem när man är ute och springer på morgonen. Imorse mötte jag ett gäng glada ungdomar vid 6-tiden. Strålande härlig morgon helt ensam med kaffekoppen och morgontidningen – underbart!
Man får mycket gjort på jobbet när de flesta är på semester.
Tar inkommande telefonsamtal och som tur är inte så många. Växeln strulade idag på grund av strömavbrott i helgen. Håkan kom och trollade lite så funkade det igen.
Cyklade från jobbet direkt till Krögaren och hjälpte honom med kassorna.
Njöt av sommaren med en skön kvällspromenad (vilket blev några km jogging också bara för att det är så skönt…). Kom hem precis innan himlen öppnade sig och världens regnskur vräkte ner. Hade tänkt sitta och filosofera i min myshörna ute men regnet gjorde att jag var inne och tittade på Ernst istället. Han är ju för mysig!

Semester för själen

En vecka kvar till semester! Tjuvstartade MIN semester med att lämna kidsen hos farfar västerut på andra sidan bergen. Det är sååååå sköööönt att veta att de får några mysiga dagar med honom, Gudrun och nya hunden Olle. Och jag behöööver verkligen få vara för mig själv. Kände mig lätt som en kvittrande liten fågel när jag åkte hem i bilen ensam. Stereon på högsta volym med MIN musik. Bara JAG - äntligen! Ansvaret lyfts från mina axlar för varje kilometer hem.
Inget plock, inget tjat, äta när jag vill, göra vad jag vill när jag vill - fastän jag ska jobba hela veckan.
Det gör inget att det regnar! Jag kan gå och lägga mig - om jag vill!
Krögaren har inledit årets mest hektiska vecka. Med undantag för några timmars sömn hemma varje natt kommer han åter nästa söndag kväll som ett vrak. Trött och utarbetad, men säkert lika lycklig ändå. Han är en lycklig man när han går gatan fram...

Saker jag skulle göra om jag aldrig mer behövde försörja mig

Skriva en bok
Shoppa
Vara i Spanien
Lära mig prata spanska
Gå på modemässor och köpa in kläder till min egen lilla botique
Prova nya restauranger
Umgås med min man och mina barn mer
Köpa en medelhavsblå cabriolet (Bilmodell spelar egentligen ingen roll men Mercedes och BMW låter väl häftigt?)
Upptäcka och prova nya saker
Njuta av livet och fånga varje dag
Ta in på hälsohem en månad
Arrangera ett träningsläger
Kanske gå med på tjatet om en häst
Åtgärda det som behövs i huset och låta någon annan göra arbetet
Bygga en relaxavdelning med badkar och låta kidsen bjuda in alla sina kompisar till en stor fest
Hjälpa till att förverkliga kidsens drömmar (och mina egna!)
Anlita en trädgårdsmästare och kanske en personlig coach
Prylgalen? Ja, lite grand kanske…

Kan inte låta bli att tycka att den här klänningen på ASOS är fin...

Intervall med häst

Njöt hos frisören på morgonen. Vi pratade om hårförlängning och Henrietta blev lite sugen men priset gör att det inte är något som prioriteras högt på listan. Barnens utgifter får gå först som en perfekt mor skulle säga. Det finns dock lite billigare lösningar att välja på…vi får väl se…Hur som helst håller jag på att spara till långt hår och det växer tydligen 1 cm per månad. Ett sista försök att bevara ungdomen?

Nu drar det ihop sig för semester och man får alltid göra lite brandkårsutryckningar på jobbet för kunder som är ute i sista minuten – som vanligt. Omöjligt att lära dem lägga order i god tid. Fler kvinnliga inköpare tack! He, he…

Tränade intervallpass med ridande Kid 2 (!). Jag tog täten på skogsstigarna under uppvärmningen och hörde en flåsande häst bakom mig. Sen provade jag hänga med hästen i några intervaller på grusvägen. Var chanslös när Kid 2 tryckte i skänkeln och försvann iväg. Det var kul! Härligt friskt sommarväder.

Ser fram emot att lämna barnen hos svärfar på fredag och få behövlig egentid. Ringde upp honom och en förkyld, febrig farfar svarade i andra sidan luren. Snälla Gode Gud - Låt dem bli friska till helgen!

Man kan överleva också!

Gjorde klart för Kid 2 att p g a cancerrisken ska barn under 12 helst inte ha på mobilen.
-Varför då?
-Man kan dö av cancer.
-Man KAN överleva också! Det där är bara något som vuxna har kommit på för att vi barn inte ska ha mobil, dator och MP3.
Den ungen har svar på allt. Och när jag tänker på hur våra föräldrar skrämde oss med Näcken, Källargubben och Marit med slemmiga händer så ligger det kanske något i det hon säger.
Vi kanske ska sluta oroa oss för allt. Det kanske är det vi blir sjuka av?