Mors Dag

Måste vara en bra mor tänker jag när jag får kaffe på säng och fyra (!) paket av mina barn.
Så här på söndag kväll och i efterhand är jag mycket tacksam för att den här dagen gick så bra som den gjorde. Efter joggingrunda med Kid 2 på cykel bredvid åkte vi ner till hästarna.
Kid 2 hade ridit klart, jag hade mockat klart och vi skulle avsluta med en liten tur i skogen innan vi gick tillbaka till stallet, så jag gick bredvid. Vi såg en björk över stigen som var i perfekt höjd för ett hopp, vilken lycka! Helt hjärnsläpp (kommer jag på i efterhand) går jag över en träbro och Kid 2 tvekar men går efter. Det är precis som ödet hade bestämt att vi bums skulle över den där bron. Vi rider ju alltid över såna broar med islandshästarna. Men (i efterhand) inser jag att de hästarna är tränade för det. Nästan över blir hästen rädd för en buske och får för sig att vända, vilket resulterar i att bakbenen åker ner i bäcken under bron. Häst och ryttare blir liggande i den djupa bäcken. Förtvivlad Kid 2 kommer upp men hästens bakben är kvar och sjunker djupare. Jag tar den snabbaste springturen jag har gjort i hela mitt liv till Erik och som av en ingivelse är två hästkunniga tjejer där just idag. Tillsammans får vi, efter något som känns som evigheter, upp hästen ur diket. Erik fick några sparkar. Hästen ser pigg ut, vi duschar med varmt vatten och sätter på honom dubbla täcken. Alla lever och allt gick bra.
I bilen på väg hem, när chocken har lagt sig, inser vi vad som hade kunnat hänt och jag ryser. Jag ältar och ältar och kan inte förstå hur jag kunde vara så dum. Känner mig nog som han som körde in i bron i Stockholm med båt och raserade den totalt. Det är bara att inse att det var ett misstag av en helt orutinerad stallmockare. När man har med så stora djur att göra måste man ha en oerhörd respekt. Jag har lärt mig en läxa och jag glömmer aldrig denna dag. Kid 2 har också lärt sig för livet och vi är så tacksamma att det här gick så bra. Vi fick i alla fall årets första dopp i ett dyngstinkande dike. Var helt slut på kvällen och dagen avslutades med att kompostpåsen brast i hallen när jag skulle gå ut med den. Gott luktande kompost över hela hallmattan. Majs är svårt att plocka upp. Har nu lärt mig att hela behållaren följer med ända ut nästa gång. Tänk vad mycket man kan lära sig på en enda dag. Tror att jag måste börja i terapi. Eller, vad är en kompostpåse när man nyss har räddat ett hästliv?

Somnade någon gång efter midnatt eftersom jag låg och ältade: varför, varför….

Little miss Sunshine

Gullpluttarna kom hem från sommarstugan vid 10-tiden. Då var redan stora kaffekoppen och morgontidningen avklarad för länge sen. De hade provat nya båtmotorn till Zeb, badat bastu och tagit årets första bad!

Joggade med två cyklande barn vid min sida. Lätta ben! Hann tyvärr inte bli av med ”de sista fem” innan Maraton men nu är det så nära så nu får det bära eller brista. Blir några kilon till att kånka runt på de fyra milen bara….men till nästa år igen….

Årets första gräsklippning avklarad. Valde klipparen som främjar både miljö, kondition och hörsel. Rensade och klippte bort gräs. Skickade upp Kid 1 på stegen för att såga av några kvistar på björken. Han får väl visa att han har börjat styrketräna! Satte mig ner nöjd och glad för att njuta av den fina trädgården.

Såg ”Little miss sunshine” med Kid 2 på Canal +. Jättebra film som får en att återigen tänka på att allt inte behöver vara perfekt för att man ska bli lycklig.

Melodifestivalskväll. När tittarna får rösta har tävlingen spårat ur. Nu vann en ryss som inte kunde sjunga engelska. Charlotte kanske är för perfekt? Christer Sjögrens ”I love Europé” kanske hade klarat sig bättre?

Fest på gång

Det fnittras i korridoren. Det gapskrattas i korridoren.
Det tisslas och det tasslas. Årets firmafest är på gång.
Vilken blir årets skandal? Slipper vi bli portade i år?
Frågorna är många. Svaren kommer på måndag.

Hur svårt kan de va?

Skulle bli långpass men vaderna knöt sig och gjorde jätteont.
Fick räcka med en mil. Jodåsåatt…det här blir nog jättebra till nästa helg…när jag ska springa över fyra. Men jag ger inte upp så lätt. Jag ska klara det. Jag kan. Jag är tuff.

Förhörde Kid 1 på spanskaläxa. Verkar som det vi pratade om på utvecklingssamtalet har givit effekt. Springtur även för honom och sen kom Sören och började installera studion.

Kid 2 direkt från stallet till agility med bästisen. Kom inte hem förrän 21.45 till sina föräldrars fasa. Alltförsent för en liten flicka en måndagkväll.

Tillbringade tisdag förmiddag hos ”klarar-mig-inte-utan-favorit-frisören”
Hade med mig önskebild och jag måste faktiskt säga: Det blev bättre än originalet! Än finns det hopp.
Krögaren bjöd på laxfilé och wokgrönsaker till lunch. Hur bra kan det va?
Avslutade min lyxdag med helkroppsmassage. Benen knådades rejält inför stundande mara. Bokade in en tid måndagen efter Maraton också. Kan behövas.
Te och sista avsnittet av Andra avenyn avslutade dagen. Hur svårt kan de va?

Kung Bores återbesök

Ställde väckarklockan på tidig lördagmorgon och laddade för arbetsdag med ridklubben. Rensning av rabatter från kl 08 till 16.

Sjuttonde Maj (Gratulerer med Dagen svärmor!). Tittar ut. Va?! Snö överallt! Arbetsdagen inställd och framflyttad. Kan inte somna om igen.
Förra helgen satt jag i solstolen och nu är det full vinter igen. Man tror inte sina ögon.
Heeela dagen vräker snön ner. Fåglarna är helt förvirrade. Träden knäcks ty de orkar inte bära den tunga snön. Fyra mil söderut har det kommit ännu mera så vi får tydligen vara glada.
Efter den långa kalla vintern och vi äntligen får hänga undan vinterkläderna har jag inte alls lust att ta fram dem igen. Mitt psyke klarar inte den här prövningen. Vill inte titta ut. Vill bara dra täcket över mig och deppa.

Egentligen skulle vinklubben ha ätit sill ute vid sommarstugan och vi skulle sova över där.

Nu blir det också inställt. Vi tar beslutet att glödsteka sillen hos Malla istället eftersom Berit ändå har handlat fisken. Alltså får Krögaren skjutsa ner ett gäng vinkvinnor till Malla på kvällen. Vi äter så vi spricker och vinglasen fylls ständigt på. Skönt att dränka sina vädersorger i gott vin! (och öl till sillen förstås…). Vi pratar högre och högre, skrattar som vanligt och har en väldigt trevlig kväll. Får skjuts hem ända fram till dörren. Kan inte somna. Zappar på TV:n. Porrfilm!! Byter snabbt kanal….Vilka är människorna som väljer att vara med? Måste bara vara för pengarnas skull? Ser inte ut som dom njuter på riktigt. Okej då, jag erkänner, jag bytte kanal efter kanske 60 sekunder...Tror att det var i tonåren senast som jag och några klasskompisar tjuvtittade på porrfilm. Funderar på hur man förklarar för sina barn. Tonåringen har väl säkert sett något liknande redan. Dom vet alltid mer än man tror. Hoppas bara han förstår att man inte kan göra så där med vem som helst utan att fråga först…ööhh…nog dags att lägga sig.

Söndag morgon. Huvudet gör sig påmint om gårdagens nöjen. Shit också. Det här rimmar inte med min Maratonuppladdning. Men vi hade ju så kul. Börjar skylla ifrån mig och känner ångesten. Bara att bita ihop och ta nya tag imorgon. Den planerade sista tremilsturen innan loppet får flyttas fram till imorgon istället…Idag blir det int nå, men i morron – då klämmer vi! Tar i alla fall en promenad med Krögaren och Kid 1.

Kid 2 och bästisen rider. Hon har fixat morfar som chaufför.

Då vi bor granne med Kid 1:s lärare tar vi det inplanerade utvecklingssamtalet imorgon en dag för tidigt i form av hembesök istället. Nu blir det betyg från nästa termin. Då gäller det att skärpa till sig och visa lite mer ansvar. Nu är det slut på leken och dags att visa vad man går för. Det är coolt att plugga och vilja vara bra!

Neongrönt

Tog ut flexsaldo och följde Kid 2 till frissan.

Det ska vara neongrönt nu!

Hon har själv bestämt att bilderna får visas...

Må bäste man vara kvinna!

Konsulterna på besök igen för att hjälpa oss bli bättre.
Första intrycket kom när jag hörde att de undrade varför det inte fanns några kvinnor i ledningsgruppen. –Det brukar bli aktuellt först när VD:n skiljer sig…
Där blåste han sina chanser att vinna mitt förtroende. Bakom varje man står en förvånad kvinna. Må bäste man vara kvinna!
Lyckta dörrar skapar dock oro bland personalen och vi undrar vad som pågår. Flera börjar söka andra jobb för säkerhets skull och funderar på ny karriär. Efter många år av trygghet är det nyttigt att någon kommer och rör om i grytan. Förändring är bra.

Missar sångavslutning för Kid 2 på grund av samverkansmöte på skolan. Krögaren är på plats.
Jag som huvudklassombud och rektorn har dragit igång ett projekt ”trygga föräldrar – trygga barn” med grundorden Ansvar, Empati, Respekt och Trygghet. Vi hade bjudit in tre inspiratörer från olika samhällsgrupper som skulle prata utifrån dessa ord; en från polisen, en från idrottsföreningen och en tredje som fick representera pensionärerna i samhället men som också har en stor erfarenhet inom många områden i samhället(även min pappa!). Jag och rektorn var lite oroliga för hur det skulle bemötas av deltagarna men efteråt var vi lyckliga när vi såg hur stort engagemang det skapade hos föräldrar och lärare. Det här kommer verkligen bli bra. Arbetet fortsätter och vi tänker oss en temavecka och en årlig träff till hösten. Spännande!
Smörgåstårta från Annas.

Var är tanten från förr? Dagens mormor ropar in skor på nätauktion till barnbarnet. Här är senaste fyndet direkt från USA som Kid 2 kommer vara garanterat ensam om. Endast originalet duger. Tack mormor!