GRATTIS!!!!

GRATTIS INGO/PAPPA/FARFAR/SVÄRFAR PÅ FÖDELSEDAGEN!!
Vi kommer på Söndag!

Siljan är iskall

Nu längtar jag till semestern! Vad skönt att få börja veckan med att ha en heldag med Kidsen. Visserligen på läkarbesök, men ändå.

Gick upp som vanligt och sprang 12 km. Nu är jag på gång att bli riktigt frisk igen. Får lugnt och fint försöka ta igen de tappade träningsveckorna. Fick SMS av Fröken att jag får sista sträckan i Vasastaffeten 8,9 km fram till målet i Mora! Ska bli roligt!

Rena medelhavsklimatet ute idag också och veckan ska fortsätta likadant.

Dottern har gått från barn och närmar sig tonårsåldern vilket är svaret på varför inte de vanliga salvorna har tagit bort psoriasisen. Det brukar vara som värst i tonåren. Vi fick en mängd salvor på e-recept och föreskrifter med oss hem. En salva (av 4 olika) kostade 1000,- per tub. Tur att högkostnadskyddet finns - men ändå. Henrietta oroar sig för att allt är så dyrt idag - allt kostar. Och Krögaren är lugn och säger att Henrietta inte ska oroa sig...
Kid 2 säger: Jamen, om du vill vara som Ernst - VAR Ernst då! (ett barn kan säga psykologins "Just do it" så enkelt och bra).
Kid 1 var med till Doktorn och när han började prata om hur besvärligt det kan vara att få utslag på de genetila delarna (på vanligt språk: psoriasis i röven) började han skratta högt. Vår hud-doktor är som jag vet sen långt tillbaka, lite humorbefriad, så han höjde bara lite på ögonbrynet. Farbror Doktorn är verkligen jätteduktig och har hjälpt oss många gånger men ibland är läkare lite bohemer. Men det är säkert bra.

Vi fick fjärde Coca-Cola-glaset (rosa!) på McDonalds och nu sa jag att det får räcka med såna besök ett tag. Men visst - snabbt, billigt och gott ibland.

Köpte 1 par badshorts till Kid 2 och en piké till Kid 1 i sportaffären.

Sen blev det bad i Rättviksbadet på väg hem. Siljan var iskall! Men till och med Henrietta doppade hela kroppen. Kidsen testade den långgrunda böljan och till slut såg jag bara två små, små prickar långt, långt ut.

Ett glass-stopp blev det också innan vi kom hem.

Kärlek på gång

Kid 1 har något på gång. När vi ska åka tåg till Stockholm på semestern vill han hoppa av i Uppsala...

Ska han sova över får det bli en diskussion med hennes föräldrar...Vi får väl se vad det blir.
-"Jag ska snacka med henne och höra hur vi ska göra".
Kanske blir det bara en snabbvisit och sen vidare till Farmor samma kväll. I hope so.

Började genast tänka på om daten skulle utveckla sig till något mera och förmana om hur viktigt det är att sluta om tjejen inte vill....
-Morsan, jag vet allt det där redan. Jag vet precis hur det går till. Du behöver inte vara orolig. Men får jag chansen någon gång så tänker jag inte tveka att ta den. Så dum är jag inte.

Vem brås han på? Sin far?

Dålig dag blev bra dag

Lördag morgon. Bästa dagen utan väckarklockan! Morgontidning och stora kaffekoppen.
Rastlös av ofullständig träning tänkte jag att jag promenerar uppför berget. Promenaden blev till springning. Svettig kom jag hem och hade avverkat ett bra pass ända upp till bergets topp. Har en vägskylt som jag nuddar varje gång jag är på toppen...Lycklig.

Den här helgen har vi bestämt att försöka äta mycket frukt och grönt och inget godis och se om psoriasisen blir bättre på Kid 2 tills vi ska träffa doktorn på måndag.

Kid 2 vaknade på fel sida idag. Allt var fel och allt var dåligt. Missnöjd med ALLT. Hela förmiddagen gick åt till diskussioner och kämpande. Ja visst, man får må dåligt och ha en dålig dag och låta känslorna komma. Men man får inte fastna i ältande och elände utan göra ett val och lära sig hur man ska tänka för att vända det till en positiv spiral. Till slut valde hon att sluta sura. Jag och Kidsen cyklade till sommarstugan 12 km. Strålande sol och 25-30 grader varje dag! Det var jobbigt uppför gamla banan men belöningen blev ett härligt bad i sjön. Vattnet var sååå skönt. Underbart att sitta och torka på stenen med de ljumma vindarna som fläktade. När vi kom hem gjorde vi en god fruktsallad. Todo var med också. Det blev en riktigt härlig dag som avslutades med Julia Roberts klassiker Sova med fienden från 1991. Charmigt 90-talsmode.

Ultraljud och nya trosor

Uppstressad till tusen åkte jag från jobbet före lunch för vidare färd med Kid 2 till lasarettet 7 mil bort på årets hittills varmaste dag. Ultraljud på urinblåsa, njure och lever utfördes. Allt såg bra ut med enda anmärkningen att vänstra njuren hade en lite ovanlig form än vanligt. Men det är medfött och inget farligt. Någon procent av befolkningen har tydligen lika.
Krögaren fick sitt förbrukningsmaterial till baren via ett besök på ÖB, Kid 2 testade Mc Chicken och fick en ny favorit med mycket godare bröd än den gamla vanliga Cheeseburgaren. Vi firade fredag och gick på lite shoppingtur. Se vilka fynd vi gjorde på H&M; ett nattlinne till mor, en hello-kitty-bh till dotter och så några nya trosor. Det fanns behov av nya trosor kan jag tillägga.
Mötte upp Kid 1 på Baren när vi kom hem. Hade precis kommit med bussen från Farfar efter en veckas sommarlov hos Farfar och Gudrun. Kungen hade köpt tidningar. George och Jane kom med sommaren som vanligt. Äntligen får Krögaren vila upp sig lite från matlagningen. Och köket skiner blankt när en kvinna har varit där...hi, hi...har jag rätt eller...?
Skön stund i solen på kvällen. Kidsen försvann ut med kompisar och här sitter jag. Hade jag varit helt frisk hade jag tagit ett härligt kvällspass löpning men jag avvaktar. Eller som dom säger bortom berget: I da blir de itt nö - men i möra - då klämmer vi!

Sommar med Ernst

Jag vill vara som Ernst.
Han verkar så lycklig.
Istället för att deppa över regn och rusk
väljer han att tycka det är mysigt och vackert.
Jag och Kid 2 tittade på premiäravsnittet av Sommar med Ernst.
Skäms för mina pessimistiska katastroftankar men kan inte låta bli:
Vad är hans mörka hemlighet. Det GÅR inte att vara så perfekt. Hur gör han när han blir arg. Har han aldrig en dålig dag. Har han aldrig känt sig deppig?
Nej, han har nog valt att tänka positivt istället när de tankarna kommer.
Han är inte en ältare.
Jag jobbar på det. Jag ska bli som Ernst.
Sommar med Ernst.

En gång löpare - alltid löpare

Tidig morgon.
Benen tunga och trötta.
Jag fryser.
Människan lat av naturen och undrar varför.
Något tar emot.
Tänker inte. Bara gör det. Har bestämt mig.
Vet ju vad det ger.
Välmående. Styrka.
Hälsa.
Börjar jogga.
Regndropparna faller nerför skärmen på
kepsen.
Värmen stiger. Första svettdroppen tränger fram.
Fåglarna kvittrar. En solstråle kikar fram.
Skogen är tyst.
Uppförsbackar och
nerförsbackar.
Något händer.
Det lossnar.
Run to the hills. Extas.
Lycka. Välbefinnande.
Stegen blir längre
och snabbare.
En löpares Cresendo.
Uppförsbacke. Trötta ben.
Det är i backarna man rycker!
När det går tungt ska man rycka och dra ifrån sina konkurrenter.
Dåliga tider – Bra tider.
Ser målet framför mig.
Nöjd. Glad. Frisk. Stolt.
Kroppen säger Tack.
Stannar en stund. Njuter av naturen.
Njuter av livet.
Två timmar har gått. Ännu ett långpass.
Och hemma sover alla. Alla utom katten.
Bara jag, katten, Backa-Rolf och brevbäraren är vakna.